Här kommer några av de bilder vi tog på Mimmi den 16:e januari. Hon är så ljuvligt söt med sitt lite ledsna uttryck   . Det fanns så många bilder att välja bland, men här är ett litet axplock:

Igår var jag och Mattias förbi mamma och pappa och fotade deras katter. Amaya var som vanligt busig och hade lite svårt för att vara still. Den katten vill liksom aldrig bli riktigt vuxen   . Till slut så blev hon dock så uttråkad att hon bara ville ligga ner och slumra istället. Men hon fastnade trots allt på ett flertal bilder, här har jag valt ut två utav dem:

Kira är så rolig, henne placerar man där man tycker det blir bra, sedan sitter hon så snällt tills man är klar. Hon är den lite mer damiga typen som verkar anse att man skall bete sig vuxet och med en viss värdighet   :

    
Mimmi hade som vanligt eld i baken och for runt som ett skållat troll. Men vi fick allt ett helt knippe superfina bilder på henne med, men de lägger jag upp en annan dag.

Idag var Mia och Malin förbi en sväng och tittade på Bellas och Olivers kattungar. Mia har varit med sedan bebbarna föddes hos veterinären. Det var nämligen hon som skjutsade mig och Bella dit. Sedan satt hon med mig hela tiden medan Bella snittades och vi båda satt och masserade de små nyfödda för att de skulle bli varma och komma igång. En underbar vän som jag är så glad att jag lärt känna   ! Det är extra roligt att dela Bellas sista kull med Mia. Vi är båda hittills rätt nöjda med bebisarnas utveckling och vi är mer än nöjda med deras helt otroliga temperament. Bella brukar alltid få mycket trevliga bebbar, men denna kullen är verkligen något alldeles extra, de vill bara gosa i famnen och pussas massvis   . Helt underbara! Mattias var även förbi samtidigt och fotade bebbarna och deras "småkusiner", tjejerna i sibbemaffian. Bilder kommer om någon dag.

Ha det så gott till dess!
//Anna.

Jag har fått en sån vacker decemberbild på Gorgeous George, eller Noah som han heter nu, från hans matte Åsa. Denne killen föddes i Bellas tredje kull, pappa är Shigeru. Noah var en sådan där urmysig kattunge som mer än gärna gosade, han var lite som tjuren Ferdinand. Man blir allt lite nostalgisk och jag letade fram en gammal kattungebild för att jämföra och visst har han blivit stor och stilig?

Söt liten gulleplutt.

 
Stor kille!

Tusen tack snälla Åsa för ditt mail och den fina bilden, det betyder så otroligt mycket!

Här hemma växer Bellas nuvarande kull så att det knakar. Lille mirakelbebben Asterix som hade en sådan kämpig start ser fortfarande ut lite grann som en alien (dock en väldigt söt sådan), han har så dåligt med päls och halsen ser så smal ut, öronen stora och huvudet stort och trekantigt. Men, jag tycker att han börjar att utvecklas så fint och jag tror att han så småningom kommer att bli en vacker kille. Han är hur som helst mycket speciell för mig och han är så otroligt go och mysig    .

Nadjas små paddtjejer utvecklas också fint och har börjat att intressera sig så smått för sin omgivning och börjar att utforska omvärlden. Fast det är dock inte det lättaste att försöka att brotta ner jätten Obelix, men trägen kanske vinner     ?

Nä, nu skall jag plöja igenom min e-post, jag har haft mycket att göra och det finns därför en hel del mail som ligger obesvarade.
Ha det så gott alla!
//Anna.

Här har det hänt en hel del. Mestadels roliga saker, men även sådant som varit jobbigt.
Bella fick 3 bebisar den 14:e december. En ovanligt liten kull för Bella som brukar ha mellan 6-7 st småttingar i varje kull. Denna gången gick hon dessutom över tiden och började även att småblöda och det hela slutade med att Bella fick kejsarsnittas. Tyvärr hade hon en mycket ful infektion i ena livmoderhornet och hon kastrerades även i samband med snittet.

Den bebisen som låg i det infekterade hornet var mycket illa däran när de plockade ut honom. Han andades inte själv och det krävdes en del jobb med honom innan han började ge ifrån sig livstecken. Han var även mycket svag de första dagarna hemma och jag kände mig inte helt säker på att han skulle klara sig. Han var rätt slö och klarade inte av att försörja sig helt själv. Men hela tiden visade han ändå en stark livslust och kämparglöd och efter ett par dygn så vände det plötsligt och han kunde äntligen äta och få i sig tillräckligt alldeles själv. Man ser att han fortfarande är lite efter de andra syskonen utvecklingsmässigt, men han har idag en alldeles normal vikt för en kille i hans ålder och han är en pigg och nyfiken liten krabat med väldigt egna åsikter om hur saker och ting skall vara. Det är Asterix det, min lille kämpe, jag är så stolt över honom    !

   Här kan man se storleksskillnaden på lille Asterix (till vänster) och stora tjockisbrorsan Obelix (till höger).

Bella mår idag bra. Jag kan inte förneka att jag känner en viss sorg över att ha förlorat henne ur aveln, hon har alltid varit en helt fantastisk avelshona och mamma och har lämnat en del fina bebisar efter sig. De har alla ärvt hennes helt underbara temperament, en sådan snäll och speciell katt som Bella är något alldeles extra. Men, detta är faktiskt Bellas 4:e kull och efter så pass många kullar har hon mer än väl gjort det som "förväntas" av henne som avelshona och hon skall nu fortsätta att tillbringa sina dagar här hemma som älskad lyxkastrat   .

Som tur är, så hade jag tagit ledigt från jobbet i samband med att jag skulle ha kattungar hemma. Det var både en och annan som lyfte frågande på ögonbrynen då jag berättade att jag skulle vara ledig och ha semester i nästan 2 veckor för att min katt skulle få ungar. Åsikten verkade vara:
-" Vadå, katter sköter väl det där själva???"
Jo visst... Jag kan säga att jag, speciellt med facit i hand, är mycket glad för att jag kunde vara hemma den här tiden. Det har varit stödmatning och passning dygnet runt de första dagarna, utan detta så hade Asterix inte klarat sig. Det är ju det ansvar man har som djurägare, att ta hand om sina djur och göra allt man kan för dem för att de skall ha det bra.

På självaste Julaftons morgon så fick sedan Nadja sina 3 småttingar. Denna förlossning gick alldeles exemplariskt. Nadja hade dock bestämt att hon skulle föda hos Bella och hennes ungar. Det gick inte att sära på dem, då blev båda tjejerna alldeles oroliga. De är verkligen bästisar de där två. Inte helt optimalt, men det slutade med att tjejerna fick bestämma hur det skulle vara. Bella var en utomordentligt duktig barnmorska, hon ömsom slickade Nadja lugnande på huvudet och ömsom hjälpte till med att avnavla och tvätta nyfödda småsibbar.

   Nadjas nästintill sotsvarta dotter brottas med sina vita Ragdoll"kusiner" om bästa platsen i mjölkbaren.

Nadja och Bella har bestämt att de skall fortsätta att ha sina bebisar tillsammans och de ligger nu i en stor bolåda och det är så fantastiskt härligt att se hur de tillsammans tar hand om de små. Även Anastasiia tillbringar mycket tid i lådan, det finns gott om plats till dem allesammans.

   Stormys i bolådan.

Nu får detta vara allt för denna gången, det blev ett långt inlägg. Skall försöka bli bättre på att uppdatera bloggen .

Ja, det är ju i och för sig drygt 1 vecka kvar, men den 30:e oktober blir min goa tabbykille 6 år gammal. Tänk vad tiden går! Jag kommer fortfarande ihåg att det var en kall och fin vinterdag med massor med snö när vi hämtade Frasse hos hans uppfödare Linda i Västerås. Han var då 14 veckor och det sötaste som fanns. Alla de andra syskonen hade redan flyttat, Frasse var sist kvar. Denna ljuvliga kille har verkligen förgyllt mina dagar sedan dess! Han är det snällaste som finns. Sedan några år lever han ett gott kastratliv, men han har ju lämnat några kullar efter sig och det är så kul att kunna följa barn, barnbarn och barnbarnsbarn  .
GRATTIS i förskott mattes älskade gosekatt!!!

Idag har jag varit med Bella till Djursjukhuset Bagarmossen och ultraljudat hennes hjärta och njurar. Allt såg bara bra ut  . Det känns alltid lite pirrigt tycker jag innan man vet vad ultraljudet visar. Som vanligt så fick vi mycket professionellt och trevligt bemötande av veterinär Suzanne Gundler, hon är verkligen toppen. Trevlig mot både katterna och deras ägare. Bella var så duktig och snäll och låg i mitt knä och spann och gosade och hon passade även på att pussa både veterinär och djurskötare också. Inte helt lätt för veterinären att lyssna på hjärta och lungor samtidigt som hennes händer och armar blir överösta med slickar av en sträv katt-tunga  . Bella fick mycket beröm för sitt fina temperament och belönades med smaskigt godis av djurskötaren. Hon är verkligen något alldeles extra, snällare och roligare katt får man leta efter. Hon är verkligen mitt hjärta! Tyvärr har hon löpt väldigt hårt senaste tiden och tappat mycket i vikt, vilket är mindre kul. Men i och med att ultraljudet var bra, så inväntar vi nu nästa löp och förhoppningsvis har vi sedan lite spännande nyheter på G  . Här kommer en liten bild på min goa, supersnälla tjej:

Jag har fått så otroligt fina bilder på S* Åvikstrands Demolition Man från hans matte Karin och jag måste bara visa upp några av dem  . I sitt nya hem heter han Maurice och han föddes i Bellas senaste kull som hon fick med Shigeru. Personligen tycker jag att Maurice utvecklats till en riktig läckerbit, han är bara ca 10 månader på bilderna. Matte Karin har fotat honom ute vid deras kolonilott och man kan på bilderna se hur mycket Maurice njuter av att vara där. Hos matte Karin och husse Thorbjörn bor även Zita som kommer från min vän Mia, S* Utö's. Zita är dotter till Shigeru och alltså är halvsyster till Maurice.

Tusen tack snälla Karin för dina gulliga mail och fina rapporter och bilder på Maurice!!!

Myser med syrran Zita.

Nallebjörn med sängkammarblick  .

Spejar...  

Ja, ibland önskar man verkligen att dygnet hade flera timmar. Det har varit ett par hektiska veckor. Men denna vecka har jag i alla fall hunnit med att besöka Simbas bebisar hos deras uppfödare Erica, S* Cheesericas. Hon har tre tjejer kvar till salu och de är verkligen helt underbara! Jättesöta och med världens goaste temperament (okej, jag är väl inte helt opartisk ;-)) . Så för er som funderar på att skaffa en urmysig Ragdoll, så kan jag verkligen rekommendera att ni hör av er till Erica. Flickorna är leveransklara nu.

Sedan så har jag även hunnit med ett besök hemma hos Monica, S* Moneas. Hon har också kattungar hemma, barnbarnsbarn till Frasse och Bella och de är så söta och härliga kan jag lova  .

Här hemma frodas mina egna små huliganer. De börjar att rymma ur sin bebishage, så nu är det dags för dem att flytta in i den större hagen.

Det är lättare sagt än gjort att få dem att fastna på bild. Det busas och fars runt och speciellt Bragina blir lite pipig och vill bara upp i mattes famn. Hennes miner och uttryck blir därefter, här kommer en liten stilstudie:

Jaha, nu var det ju länge sedan jag skrev något här. Det har varit fullt upp med jobb och annat. Men bebbarna mår jättebra, de har öppnat ögonen och börjar att intressera sig för sin omgivning. Jag tycker mig redan märka att deras temperament är jättefint, de spinner och är så kontaktsökande. De har börjat att brottas lite smått med varandra och försöker att bita varandra i tassarna när de kommer åt, så otroligt söta!
Hmmm, så var det ju det där med namn också... Jag funderar för fullt och har väl i princip bestämt mig, men jag måste "smaka" lite mer på dem innan jag skriver ut dem.

Här kommer ett litet axplock ur den stora hög av bilder vi tog i fredags när trion var 2 veckor. Mattias var här och fotade och han har köpt på sig ännu mer fotogrejor och resultatet blev superbra tycker jag :-) ! Tack brorsan!!!

Idag är bebbarna 1 vecka. Alla ligger över 200 gram i vikt och de börjar så smått att öppna ögonen, tabbyflickan har till och med öppnat dem helt. Plötsligt så får de ett annat uttryck, lite mer personligt på något sätt.
Anastasiia mår också toppenbra, operationssåret på magen läcker så fint, snart kan man bara ana sig till ärret. Jag måste ge ett stort fång med rosor till personalen på Bagarmossen som var så fantasiskt duktiga när vi åkte in förra fredagen. Bemötandet var jättefint och de har varit toppen på alla sätt och vis!!!

En annan sak som gjorde mig så glad var att jag härom dagen fick bilder på
S* Åvikstrands Donna Karan. Hon är nu ca 4 ½ år gammal och föddes i min allra första Ragdollkull, mamma är Milla och pappa är Frasse. Hon är verkligen pappa upp i dagen och hon ser ut att ha en rätt bra storlek och då absolut inte tjock. Tusen tack snälla Suss för ditt mail och alla fina bilder!!! Det betyder så otroligt mycket!!! Kram till dig, Donna och familjen!

Så de obligatoriska bilderna...

Lilla tabbytjejen, helt bedårande söt!

Tigréflickan tvättar tassen :-) .

Hörrni Ragdollmänniskor, kolla in de perfekta mittedmarkeringarna ;-).

Nu har småtjejerna blivit 4 dagar. De växer så fint och har skaffat sig riktiga tjockismagar (speciellt pappakopian ;-)) . Igår var mamma här och beundrade dem. Anastasiia låg i bolådan och såg så där oförskämt mallig ut. Även extramamma Bella var stolt som en tupp och verkade gärna ta åt sig äran och allt beröm ;-) .

Lite nya bilder:

Tigrétjejen sussar sött, kolla in de mörka trampdynorna, så söta :-) .

Pappakopian smaskar på, konstigt att magen växer i markriktningen ;-) ...

Sötnosarna!

Jaha, då var det dags för mig att prova på det här med att blogga :-) . Eftersom jag tycker att det är så trevligt att läsa andras bloggar och dagböcker, så gör jag ett litet försök själv. Denna blogg kommer främst att handla om mina aktuella kattungar.

Igår föddes min andra sibiriska kull. Det är även mina första barnbarn som föds här hemma :-) . Men det hela blev lite dramatiskt.
Efter att den första fosterblåsan syntes gick värkarbetet trögt. Det blev till att packa in mamma Anastasiia i transportburen och åka in till Bagarmossen. Där konstaterades det via röntgen att de tre fostren fortfarande låg högt upp och att det skulle dröja innan de kom ut. Eftersom Anastasiia hade slickat sönder den första bebisens fosterblåsa, så tyckte veterinären att vi skulle göra ett akut kejsarsnitt för att försöka rädda alla bebisarna. Han rekommenderade inte att ge Anastasiia värkstimulerande medel, då det i denna situationen skulle kunna göra mer skada än nytta, risken var att livmodern skulle kunna skadas. Så sagt och gjort, de körde ner Anastasiia till operation. Behöver jag ens nämna hur ledsen och orolig jag var? Som vanligt så ringde jag Mia och snyftade. Tack snälla vännen för all uppmuntran och peppning! Till min stora lättnad så gick allt bra :-) . Resultatet blev tre välskapta och pigga bebbar! Anastasiia klarade operationen bra och hann inte ens kvickna till från narkosen innan hon började pyssla om sina små. Hon är verkligen en helt fantastisk förstagångsmamma, så lugn och trygg i sin modersroll!!!

I nuläget så bedömmer jag att alla bebisarna är flickor, en svartsilver tigré med vitt (en kopia av pappa Astrakan :-)), en svartsilver tabby och en svartsilver tigré. Alla tre tjejerna mår bra, de ägnar dagarna åt att hänga i mjölkbaren och ökar så fint i vikt. Redan igår när de bara var några timmar gamla, så hörde jag hur en av dem spann för första gången, världens gulligaste knatter :-) !
Min Ragdollhona Bella är helt betuttad i de små och skall vara tillsammans med dem och Anastasiia hela tiden, har man inte egna bebbar till hands så ;-) ...

Och så lite bilder förstås...

En snusande bebis.

Stormys i bolådan.